Nu flyttar vi!

Nu flyttar vi igen här på nätet.

Den nya adressen är djurvett.blogspot.com

Tanken med den är bloggen ska vara knuten till mitt företag där jag i framtiden vill starta egen veterinärpraktik och så småningom även hundkurser. Så då kan man tolka djurvett lite som man vill=)

Det tar sig

Söta rara lilla krut-Rut! Äntligen börjar hon växa upp lite. Kvällsnattningarna går nu relativt smärtfritt. Hon måste fortfarande visa sitt missnöje genom att kasta sig mot sängen och skrika men går faktiskt och lägger sig om man med lite allvarlig ton ber henne gå och lägga sig. Rätt bra jämfört med tidigare brottningsmatcher=)

Miljöträningen har gått över förväntan. Hon hälsar på allt fler folk och blir mindre försiktig för varje gång. Har känslan av att det bara är något övergående för jag upplever henne inte som en rädd och harig valp. Men man vet aldrig och det är väl egentligen det enda sida hos henne som inte är så positiv.

Hon skriker fortfarande väldigt mycket speciellt när det är mat, eller bara när hon tycker att hon ska ha mat. Ensamhetsträning ska vi inte prata om. Hon blir alltid lämnad med de stora hundarna lösa i huset några gånger om dagen när jag går ut för att göra små ärenden. När jag och Olle far ut och cyklar blir hon lämnad i en gigantisk bur den hon sover i om natten men Dagny instängd precis bredvid. Sist skrek hon i 5 min innan hon somnade. Glad i hågen över att hon tystnade for vi ut och cyklade en halvtimme för att komma hem till en skrikandes Rut. Suck! Ja,ja det var iallafall inte riktigt lika ihållande som gången innan...

Vi tränar absolut ingenting och jag är faktiskt inte det minsta sugen heller på ett positivt sätt. Kommer att ha all tid i världen till det och nu njuter jag bara av min dåraktiga lilla valp. Leker gör vi ibland men jag är i ärlighetens namn ganska lat och låter Olle roa henne. Men jag blev riktigt leksugen här om dagen då Rut plötsligt började komma tillbaka med leksakerna, härligt!

Ruts nya leksak, mammas löwchen, perfekt att dra i skägget hälsar hon=)

Rut helt oförstående i kattbajshålet...

Olle som blir lite väl ivrig ibland och ruskar den lilla lite för hårt

Bästisar!

Stor lär liten hyss

Middag i paradiset! God mat och trevligt sällskap kan det bli bättre?

Jo visst kan det! Tänk bort en skrikande och sprattlande valp som vägrar sitta i famnen..... Suck vad den damen är bestämd. Släpper man ned henne så äter hon allt hon hittar. Olle har redan lärt henne allt han kan nämligen var kattbajset finns, att fårskit är gott och det går alldeles utmärkt att äta när matte inte ser och gräs ska man äta så mycket man orkar!

Träning har det blivit av. Dagny fick lära sig att rulla runt. Olle fick träna fotgående, kedja inkallning-fot och kunna släppa avståndsbelöningen. Lite dirigeringsapportering har det blivit till skålar vilket fungerar över förväntan! På kvällen var vi ute och pysslade på gården i två timmar och sedan fick Dagny och Olle dela på ett sökfält. Utrustar man sig men massor av köttbullar håller sig tanten någorlunda på mattan. Olle är het men duktig i passiviteten. Sista dummien hittade han inte men sökte jättefint så jag kastade ut en när han inte såg som jag sedan blåste stopp vid och närsökssignal. Gick kanonbra och jag måste säga att jag börjar gilla dirigeringsarbete!

Dagny och Olle var skittrötta på kvällen men lilla Rut fyllde minsann på med krut klockan 21 och då kommer man inte undan...=)

Värsting-Rut

Rut är den klart värsta valp jag har haft! Samtidigt som hon är den med mest personlighet och helt oemotståndligt underbar. Hon har ett humör som heter duga och skriker i högan sky så fort hon inte får som hon vill. En egenskap som jag förut hade fasat över, men nu tilltalas jag skarpt av hennes uthållighet och envishet. Jag både bävar och längtar till vi kan börja träna men det kommer nog att dröja ett tag så som hon håller mig sysselsatt=)

Uthålligheten är det minsann inget fel på. När hon blev instängd i sin bur igår med Dagny i samma rum skrek hon nonstop i 40 min när Olle och jag var ute och cyklade. Inte av ångest men av ren och skär ilska (om man nu får gissa). Likadant är det om man stänger in dem alla tre i bilen då ylar hon i minst 5min innan hon somnar. Och äter man mat och inte hon får då hoppar hon som en vilding och tjuter. Häromdagen fick hon följa med på promenad med de stora hundarna och åka ryggsäck vilket har gått bra tidigare. Men från och med nu skriker hon bara trots att hon får gå ganska långa sträckor med dem och rimligtvis borde vara trött i benen.

Tänker inte beklaga mig mer om min ettriga jaktiller utan bilder och filmer får tala för sig själva=)

Lite grisfilm. Rond ett som var roligast är tyvärr inte med på film men rond två och tre är bandade. Numera är Rut och grisen bästisar=)

Farbror Olle är verkligen sååå himla underbar med Rut. Han verkar tycka att det är riktigt roligt att ha någon att pyssla med. Dagny däremot är grymt besviken att vi inte hade köpt en kattunge istället och går omkring och småmorrar åt den lilla som såklart behandlar henne totalt respektlöst.